Dålig VABmamma..

När jag läser igenom förra inlägget känner jag mig dum som mamma o förälder. 
Jag hoppas alla förstår att jag respekterar förskolan till 100% när de säger att barnen borde vara hemma. Det jag menade var att det är så klurigt med sjukdomar som smittar, o veta när just smittan är över. Det är skillnad på typ feber. Då är man ju hemma för att barnet inte mår bra eller orkar hänga med i barngruppen. 
 
 
Imorse tittade jag på henne o kände att "jo, det kan nog funka".. åkte till förskolan o mötte upp Anna som tillsammans med en annan personal tyckte att hon var ok. 
I eftermiddag får jag denna bilden o de berättar att såret slagits upp o vätskade sig. 
 
 
Det var precis innan en lektion, så jag hade lektionen o hämtade henne efter det. De berättade att de skickat hem två andra svinkopporungar från en annan avdelning idag. De sprids fort som tusan! 
 
Hämtade henne med svansen mellan benen. Får vara hemma med henne imån, o sen får vi se hur fredagen ser ut. 
 
Vad gäller VAB, så skrev jag ett klagande inlägg för några år sen, där jag gnällde om att jag fick vabba precis innan en tenta. 
Då var det en en tjej som jag inte känner, som kommenterade o ifrågasatte hur jag kunde skaffa barn om jag inte kan ta konsekvenserna. 
 
Man VET att små barn är sjuka ofta. Man vet att de är snoriga, har huvudet fullt av löss, springer in i gungor osv. Det vet man. O jag kan nog svara för alla föräldrar att barnen är det viktigaste i världen. Men bara för att man skaffar barn betyder ju inte att man blir mindre engagerad på jobbet. Man kanske jobbar mindre, men engagemanget är ju kvar. 
 
Första reaktionen vid sjukt barn är för mig en känsla av hopplöshet o lite ångest över att inte kunna jobba. Men så fort man informerat alla o gjort klart i eget huvud att man ska vara hemma, så tycker ju jag bara det är mysigt. Man får en extra ledig dag med sin unge.
Jag har haft turen att alltid haft en chef som pushat att vara hemma med barnen. Jag har aldrig känt skuld inför chefen, utan det är nog bara rent generellt.
 
O jag har aldrig haft sjuka barn som sovit i timmar under en VAB. Aldrig hänt. Utan det är lek o lek o lek heeeela dagen. Det kan vara mysigt att pussla. ETT pussel. Men när man är inne på det fjärde..
 
Jag ville bara förklara. Sjuka barn ska vara hemma, såklart. O det borde ju vara vårt ansvar som förälder att ta det ansvaret, o avgöra om det kan gå eller inte. Men jag tycker det är skönt när nån annan gör det. Det känns mer befogat när förskolepersonal säger till mig.
 
Jag ska bättra mig på detta. Jag ska ta ett större ansvar. Jag lovar.