Mina mammors Dag

Idag är det mammas dag, o facebook är fylld av bilder från MorsDag middagar. 
 
Så har det INTE varit här, kan jag säga. Mamma har legat i halsont o feber, så vi skippade fikat hos henne.Men trots att hon var sjuk idag, så ville jag ändå träffa henne. Jag köpte med mig en blomma o åkte hem till henne.
 
Det gör ont i min kropp när jag tänker på mamma. När jag är hos henne så är jag trygg som ett barn. Men när jag inte är hos henne så har jag panik. Panik inför framtiden. Det spelar ingen roll att man flyttat hemifrån, blivit myndig, skaffat jobb o skaffat egna barn. Hur vuxen man än är så behöver man sin mamma. Mamma är den som kan allt, vet allt, säger de rätta orden, skäller på en när man behöver det, ropar när man börjar gå åt fel håll.
 
Man behöver inte vara rädd, för hon finns där o styr upp. 
 
Mamma är tryggheten, o i min bok är hon starkast i världen. Jag har ett vansinnigt stort behov av att hon är i min närhet. 
Detta behov gör mig så svag. För min bok är en önskebok som inte riktigt stämmer överens med verkligheten. I min bok finns det ingen fattigdom i världen o folk krigar som rövarna i Mattisskogen. 
I  samma bok överlever min familj sjukdomar o tråkigheter, o mina föräldrar slutar åldras. Jag avskyr att se mamma i den kropp hon har. Skolios gör att hennes ryggrad är S-formad, hon har haft astma sen barnsben o cigaretterna har gett henne Kol. 
 
Men trots hennes besvär så har hon alltid sitt glada humör. Hon svarar alltid med ett leende i luren, hon viftar bort alla problem o gör allt för att visa att allt är bra. Det enda som får henne irriterad är värmen. På varma dagar kommer det många svordomar, o man får ilskna blickar när man säger att man tycker det är skönt. 😂
 
Mamma är tacksam o otroligt stolt över allt vi gör. Idag bytte jag sängkläder åt Kenta, o jag hör henne prata för sig själv i soffan;
 
- Du är såååå duktig min älskade unge, o du fixar o donar.. 
- Mamma jag byter sängkläder.. 
- Ja men du har väl annat o göra? 
 
Innan jag gick sa jag att jag kommer i veckan o putsar deras fönster. 
- Nähe du min själ! Du har fullt upp med ditt!
- Eh, nä? Jag har ingenting. 
- Jooo, du har dina elever o samtal o sånt. 
- Utvecklingssamtalen är klara nu, så jag jobbar inte sent mer. 
- Men de kanske har annat o prata om?? 
 
😅
 
Mamma är navet o familjens bidrottning. Har man problem så ringer man mamma. 
 
Bland pappas foton hittade jag ett foto på mamma o mig som måste vara från -83 kanske? 
Då är jag 3 år o mamma 30.💗
 
Här är mamma o jag för nån månad sen, 36 år senare. 
Alltid när jag ska ta en selfies med henne vet hon aldrig var hon ska titta. Jag får alltid visa henne var kameran sitter, o det blir alltid en o annan svordom. Men på denna bilden var det hon som hittade kameran o jag var nån annanstans! 
 
 
Men jag har fler mammor i mitt liv! 
Jag har ju en bonusmamma o en svär..mamma. 😍
 
De ska ju såklart oxå belysas för de betyder massor för mig o tjejerna!! 
 
Vi har min kära svärmor, som på julafton satte sig i den, för kvällen omgjorda fotohörnan, o sa 
- Jag vill oxå vara med! 
💗
Hon är en av mina största bloggläsare. Hon missar inte ett inlägg. 😍
 
Första gången jag träffade Inger, år 2001, så rev jag ner hennes tvålpump i porslin, så den gick sönder i handfatet. Jag kommer ihåg vilken kofta jag hade på mig, för det var den ärmen som fastnade i pumpen. Jag vet att jag sneglade på det lilla badrumsfönstret o funderade på att rymma, men jag svalde hårt o smög ut med svansen mellan benen. 
 
Då var jag för ny för att skälla ut. Men hade det varit idag, 18 år senare, så hade jag nog tagit fönstret. Tvärtom min mamma som har svordomarna, så har denna kvinnan blicken o pustandet. Hon blir GALEN när vi ungar tramsar runt o klantar oss. Då sitter hon o suckar o skakar på huvudet. 😂
 
Svärmor är liksom mamma, navet i Gummessonfamiljen. Skillnaden är att Inger har en ständig oro över att missa nåt. Hon är med överallt o äääälskar när det händer nåt! Hon älskar att resa o bjuder alltd in sig själv när barnen ska iväg med sina familjer. 
 
- Men mamma du ska inte med..
- Jo, det ska jag. 
- Fast vi vill åka själva. 
- Nej, jag får åka vart jag vill. Jag behöver väl inte vara med er?? 
 
😂
 
Varje år vid jul, så bjuder Helena in syskonen med familjer till pysselkväll. Det är tradition sen flera år tillbaka o jag var med även när henrik o jag var isär. Efter pysslet brukar det bli pokerspel o vin. 
Helena får varje år förklara för sin mamma att hon inte är bjuden eftersom det är syskonkväll, men varje år står hon där i dörren med sin flaska vin. Hon sitter sen med oss o tittar på när vi pysslar, o när helena påpekar nåt under kvällen, så vänder hon bort huvudet o låtsas inte höra. 🤣😂
Det är lika roligt varje år!!! 
 
Ines sa nån gång; mamma jag vet INGEN som är så nyfiken som farmor! Hon är ju med överallt!! 
 
Om jag åker till Marocko igen, så ska hon o jag åka. Det är redan bestämt. I Marocko ska man promenera, njuta av kulturkrockar o äta konstig mat. Sånt som hon älskar! 
Jag föll verkligen för Marocko o jag ska dit igen. Men jag vill inte dit med barn när de är små, för det är så mycket att uppleva så jag har inte tid att passa ungar då. 
 
 
Min tredje mamma är min bonusmamma - Britt-Marie. 💗
 
Hon är, som ines säger "Världens snällaste människa". 
 
Hon träffade min pappa på dansgolvet för kanske 11-12 år sen. Jag träffade henne strax innan jag blev gravid med ines, så hon har varit en del i tjejernas liv redan från början. 
 
Hon är en riktig arbetsmyra o kämpar hårt för att familjen ska ha det bra. Hon är liten o späd med världens bredaste leende, snällaste ögonen o hårdaste kramarna. Hon är en riktig stöttepelare o betyder jättemycket för mig o mina bröder o våra familjer. Det är hon som fixar o donar o håller ihop oss när vi träffas allihop. 
 
Hon pratar oxå ofta hur stolt hon är över mig. Jag får ibland sms från henne när hon läst nåt inlägg, där hon överröser mig med beröm o där hon skriver hur stolt hon är. Man blir ju så glad o det får mig att fortsätta skriva. 
 
Jag har många foton på vår "BittMa-i", men jag vet att hon tycker aldrig hon blir bra på dem, så jag visar istället när barnen sa hejdå i vintras. 
 
 
Älskar bilden på Britt-Marie o ines. Ines älskar denna människan o hon hatar att säga hejdå, o det är så mycket kärlek i deras kram. 💗
 
Trots att det är så många mil mellan oss så har vi bra kontakt o håller hårt i vår relation. 
 
 
 
Men jag är ju oxå mamma! Detta är min tionde Mors Dag. 
 
Mina tjejer är ju mitt crew.
 
De får mig att skratta åt dåliga skämt, att brista ut i stolthet av små ringlande ojämna bokstäver på teckningen, o de håller mig kvar på jorden. 
De är oxå specialister på att vända mig ut o in, o de får mitt humör att åka berg&dalbana, i takt med sina egna känslostormar. 
Man kan lätt gå från "världens bästa mamma" till "elak, dum o ful" på en sekund. Men som tur är, så är man på plussidan det mesta av tiden! 💪😇👊
💗
 
De är mina pajasar, o jag är en vansinnigt stolt mamma. De får mig hela tiden att reflektera o försöka bli en bättre människa. De är de två bästa personerna på denna jord. 
 
 
O nu vill jag avsluta detta inlägg med ett stort GRATTIS till mina mammor. 💗
ÄLSKAR ER!