Min familj o jag

Vad är en familj egentligen? Vilka kallar ni er familj? Är det de ni vuxit upp med, eller är det er sambo o barn? Säger ni Din familj, Min familj o Vår familj? För Henriks familj är ju oxå Min familj?! 
Tycker alltid det blir så konstigt när man pratar om det. 
 
I helgen var jag o MIN familj i stockholm. Varje år vid denna tid åker jag o systrarna o mamma till lillebror i Stockholm. Det började som lillejul, men det känns rätt avlägset att fira jul i februari.. Det är nästan bara då som vi träffas allihop, o det är supermysigt! 
 
Ingela o barnen var hemma o det var så mysigt att få egentid med barnen utan att behöva slåss om dem med de andra vilddjuren här i Ronneby. 
 
Vi körde fredag förmiddag o var uppe tidig kväll nån gång. Vi åt mat o öppnade presenter. När vi satte oss i soffan med ett glas vin blev jag svintrött o kunde knappt hålla ögonen öppna. Så vid 20.45 gick jag o la mig med en skämskudde. Kul sällskap???? 
Jag somnade på två röda sekunder, o vaknade upp 11 timmar senare..  Anna hade oxå lagt sig tidigt, men de andra var uppe o spelade spel. 😀
 
På lördagen var vi hemma på förmiddagen o hängde i pyjamas.
Moa o jag läser bok. 💗
 
Ingela jag o Eje försökte oss på att ut o gå en runda, men det var näst intill omöjligt på de isiga gatorna. 
Efter lunch delade vi upp oss i sedvanliga aktiviteter - Ingela tog med sig barnen på handling o Leklandet, mamma vaktade lägenheten o Eje offrade sig på shoppingrunda med systrarna. Han tycker ju inte det är jättekul, men biter ihop o ler mot oss emellanåt. Han förstår ju vårt behov av IKEA när vi kommer från lilla Ronneby. 😇
 
Vi åkte runt i några timmar o var hemma först vid 18tiden på kvällen. Jättemysigt att strosa runt med dessa tre! 😍
 
På kvällen kollade vi på Mellon o QXgalan. 
Anna tvingade på oss nån ansiktsmask, som vi satt med. 🤣
 
Vi hade tänkt spela spel, men det blev bara att vi satt o pratade hela kvällen. 
 
På söndagen fyllde mamma år, o precis som förra året överraskade vi henne med frukost på sängen. 
 
Hon fick hjälp av ungarna att öppna paketen. 😍
 
Då är mamma som lyckligast - när hon är omringad av ungar o barnbarn o barnbarnsbarn. Man kan se henne bara sitta o le. 💗
 
O Även mamma fick en bok av Moa att läsa. 😃
O det är så häftigt att se Moa utvecklats så mycket det sista året. Hon har alltid varit så blyg o tyst, men nu var det full fart o munnen gick i ett! Så himla söt!!
 
För att inte komma hem alldeles för sent, så körde vi hemåt efter frukost. 
Nästa gång vi träffas är vid sportlovet då de kommer ner till stugan ett par dagar. 
 
När vi körde hemåt satt jag o funderade på hur olika vi är, alla syskonen. Jag är nästan mer lik min äldre bror, Gunnar, som jag inte vuxit upp med. 
Jag älskar mina syskon, men vi hade inte kunnat vistas för länge i samma hus. O jag tror de känner samma. Tänk vad mycket man förändras efter man flyttat hemifrån! Vi har ju verkligen sprungit åt helt olika håll, o i mitten står mamma o håller ihop oss i sina trådar. 
 
O en av anledningarna till att det blir irritation mellan oss, är ju att vi känner varandra så väl, så det går ju inte att dölja nåt. Mamma kan ju leta fram o syna en tanke innan jag själv blir medveten om den. 
 
Men det är ju en sorts trygghet med. Att ha dessa runt en. O denna resan vi gör varje år i februari är guld värd för oss allihop. 
 
Så tänk på det, ni som har syskon! Se till så ni hittar en resa ni göra en gång om året. En resa där ni skrattar, gråter o diskuterar. En resa då ni blir nostalgiska o pratar minnen ena sekunden, o suckar tungt den andra. Vet inte hur många gånger jag tänkte "Har vi vuxit upp i samma hus????"
 
Men hellre det än att det skulle varit fyra Nina. Då snackar vi KAOS. 
 
 
 
På måndagen sen så var det dax att ta tag i bilhelsiket o punkteringen.. 😖😤
Det är inte ett dugg spännande att köra runt med ett reservdäck, kan jag säga. Elsie o jag körde till Robbans Däck efter jobb o förskola. Eftersom jag hade ett hotfullt o desperat beteende vågade de inte tacka nej att hjälpa mig, så de körde genast in bilen o sa åt oss att sätta oss med varsin choklad. 
 
Jag lyckades övertala bilnissen att det billigaste däcket var ett riktigt kanondäck (?) men jag muttrade ändå över de 800 det kostade. 
 
När han bytt o trixat o donat där inne under Elsies övervakning, så ser jag honom stanna upp vid bakdäcket på högersidan. Han frågade en kollega som skakade på huvudet efter att ha kollat på däcket, o gick sen bort till mig. 
Det visade sig att jag även touchat det bakersta däcket så det blivit en stor bula på det, som kan komma att explodera pga spänningen i däcket. 
Han frågade mig om jag ville byta det, vilket han rådde till, o jag kände inte riktigt att jag hade fog att tacka nej. 
 
"Förlåt mina barn för att vi körde av vägen i 120 km/h, men jag hade  faktiskt inte råd med 800 till.. "
 
Man är inte speciellt kaxig i de lägen. Brukar jämföra bilfirman med tandläkaren;
 
"Dina  kugygfhjvhjvj som styr ratten o bromsen är söndertrasat, ska jag byta dem?? 
" Du har ett stort hål i tanden.. ska jag laga den eller ska vi vänta tills det blir rotfyllning??"
 
Sällan man hittar ursäkter där. 🙈
 
Men tur jag hade så fint sällskap. 😍
Jag frågade henne om chokladen var god. Hennes svar var klockren. 😁
God choklad - fattig mamma..
 
Morgonen efter stressade vi ut i bilen för att hinna till ungarnas frukost på förskola o fritids. Vi hann köra 200 meter då bilen började tjuta o varningslampan lös "PUNCTURE!" på displayen. Jag skrek en extremt ful ramsa o tvärnitade. Springer ur bilen o ser att det nya däcket har mindre luft.
 
Tusen olika lösningar flög i huvudet o jag ringer henrik o skäller ut honom efter noter. (igen). Absolut inte hans fel nånstans, men han får vara mitt bollplank. 
 
Jag säger till ines att vi skiter i det o jag börjar rulla. Hon skriker "MAMMAAAA! STOPP! DET STÅR JU STOPP!! Hon får panik. O i baksätet hör jag Elsie; "vad händer mamma?! mamma vad händer?! Mammaaaaaa!"
 
Tyyyyyyyyyst!!!! 
 
Jag försöker vara den vuxna men när jag slår på ratten o skriker könsord så är man inte så mogen. 
 
Jag lugnar Ines o kör sakta till skolan. Lämnar av barnen o kör sen till bilfirman igen. De tittar överraskat på mig när jag stampar in sekunden efter de har vridit upp låset till verkstaden. De frågade om jag saknade dem, men ångrade sig när jag fånlog mot dem o slängde av mig jackan. De pekade på kaffemaskinen o tog min nyckel, o efter 20 minuter var de klara. Det var nåt med nån ventil o nån sensor.. 
 
Jag körde därifrån med hög musik på radion så jag inte skulle höra eventuell varningssignal. Jag kände jag var klar med bilhelsiket nu. 
Om det händer nåt mer med den där bilen kommer jag blunda o hoppas det går över imån bitti. 
 
Men nu är det hög tid för läggdax igen! Att jag aldrig lär mig.. 🙈
 
Imån är det utbildning o sen följer tre dagar på Lalandia!!!!