En lugn familj är en tråkig familj,. Eller??

 
Jag ska börja detta inlägg med att visa ett SMS som min pappa fick idag, av en okänd man. 
Det är så sjukt mäktigt SMS, o jag blev så rörd av detta. 
 
Pappa jobbade ju i många år som taxichaufför i sthlm o västerås. O han har skrivit fyra böcker, varav en om sina dagar o nätter i taxibilen. För 20 år sen blev han hotad o rånad på taxibilen vilket han skrev om i sin bok. O idag fick han så detta sms.. Ett meddelande med så mycket ångest bakom, o hopp om förlåtelse. Skönt att han fick kontakt med pappa till slut. 
Jag är så stolt över dig, pappa!!! 💗
(När jag blir stor ska jag oxå skriva böcker..) 😍
 
När jag ska börja skriva här på bloggen, så får jag gå igenom bilderna i mobilen för att lista ut vad jag gjort sen sista inlägget. Så fick jag även göra ikväll, o då var det endast två dagar jag fick fundera på. Hur frisk är man i minnet då?? Det är hyfsat illa, skulle jag vilja påstå.. 
 
MEN med hjälp av bilderna kom jag på att Staffan o Martina (henriks syster) var här i måndags. De var ute o promenerade i rask takt o hade bara vägarna förbi. 
Ines blev överlycklig då hon tjatat om att martina skulle komma hit så hon kunde hjälpa henne med att göra bakåtvolt. 
En halv minut efter att de entrat dörren, hade tjejerna lurat ut henne till studsmattan. 
 
 
O mycket riktigt tog det inte många försök innan volten satt. 😍 Så nu kan vi glömma att ta in den där hoppmattan.. 
Det är sjukt vad smidig hon är. Jag vågar inte ens hjula på studsmattan. Jag är rädd att trilla ner o då är det nät överallt. O sen kan jag bryta nåt ben i kroppen. 
 
Senare på kvällen tog jag en runda i snabb takt. Jag försökte diva mig o satte på mig hörlurar. Jag är verkligen ingen musikmänniska som alla andra verkar vara. Jag lyssnar på musik i bilen, o då ylar jag o jag tycker det låter skitbra. 
Men här hemma lyssnar jag ALDRIG på musik, o aldrig när jag är ute med hundarna. Då kan man ju inte prata med nån annan eller lyssna på trafiken?? Jag fattar verkligen inte folk som lever med sladdar i öronen. Men jag ska försöka jobba med detta för att se om jag kan hitta syftet med dessa sladdar. 
 
O de skaver ju oxå! Mina öron passar inte. De lossnar hela tiden.
 
Jag mötte fyra sällskap på rundan, o jag var jättesnabb på att hälsa, av rädsla för att inte höra de hälsa på mig. O vid ett tillfälle cyklade nån förbi mig bakifrån, o jag studsade en halvmeter.
Usch.. man tappar ju omvärlden helt o hållet! De är livsfarliga! 
 
 
Igår var ingen bra dag på Ringgatan. Jag var supersugen på köttfärssås o pasta hela dagen, men sen gjorde henrik Sjömansbiff istället. 
Jag är INGET fan av Sjömansbiff. Det är bara blöta potatisskivor o blöta köttbitar. Inget spännande över huvudtaget.
O nu tänker ni "men vadå..han LAGADE ju mat åt dig?!?!" 
Ja. Det gjorde han. Men det är hans uppgift här i livet. Att laga mat. Jag sköter tvätt o städ o hämtning o lämning av barn. Han fixar mat. O båda är nöjda med det. 
 
O Henrik älskar ju denna vattniga maträtt. Jag blev skitsur inombords av att inte få pasta, o ännu surare när jag insåg han skulle laga smaksatt vatten med lite potatis i. 😤
 
När jag sen efter maten skulle bada Elsie bröt helvetet ut då det var för lite skum i vattnet. 
 
- Jag vill ha mer skum!!
- Men det finns inte mer Elsie, det är slut. Du har ju massor här..? 
 
Jag pekade på vattnet. 
 
- jag vill ha mer skuuuuuuuum!!! det är så lite!!!! 
 
Hon vevade med armarna för att visa att det var för lite, vilket gjorde att skummet flög iväg. Jag bad henne sluta, o då krävde hon att jag skulle gå in i duschen o sleva upp skummet igen från det våta golvet. Jag sa nej, o förklarade att hon kunde göra det själv. Då använde hon sitt vapen "brandlarmet" o skrek i högan sky, o jag lämnade så rummet. 
Så höll vi på i tio minuter. Hon var tokarg, o jag försökte med allt för att få bort fokuset på skummet. Till slut duschade jag hennes hår o schamponerade henne, under galltjut o fäktande o panikskrik. 
 
- jag har fampo i öööööögaaaaat!!!!!! 
 
- Jo det förstår jag att du har, men sitt bara sti..
 
- Jag har fampo i ööögaaat!!!!! 
 
Det var kaos, o jag var lugn fram till jag fick brytet o skrek "NU ÄR DU TYST ELSIE!!!!" varpå hon skrek ännu högre. jag var nära min gräns o lämnade henne i badrummet o hennes far fick ta över. 
När henrik bar ut henne till soffan tittade jag inte på henne, men jag såg att hon smygtittade på mig. När jag började skratta blev hon ännu surare. 
 
Efter några minuter var hon hyfsat i humör igen, o jag gjorde flätor som utlovat. För att hon inte skulle somna arg på sin mamma. Hon var så arg o förtvivlad så hon hulkade resten av kvällen sen.. 
 
Henrik o jag tar tar varannat barn på kvällarna. Jag tar en o han tar den andra, o kvällen efter byter vi. Men inget av barnen väljer mig om de får välja. Jag vet inte vad felet är. Jag tycker jag är en fantastisk människa, men pappa är liksom bättre. Ines tycker det är mysigt att ligga o prata hemlisar med mig, o med henrik pratar hon om helt annat. Hon brukar inte bry sig om vem som nattar henne, men har det varit tjabb under dagen, så är ju allt mitt fel, o då är jag knappt värd navelluddet. 
 
O Elsie försöker varje kväll diskutera fram att pappa ska natta, men vi förklarar för henne varje kväll att det är vi som bestämmer. O det spelar ingen roll att henrik säger att han inte vill o att jag säger att vi ska gosa o läsa saga o killa på ryggen. 
 
- Det är pappas tur nu!!  😡
 
Men det är nästan alltid mig de ropar på på nätterna, o de kommer alltid på min sida o kryper ner i min famn när de kommer på natten. Så så tokig kan jag väl inte vara?? 
 
Jag är ju på ungarna hela tiden att de ska sitta stilla vid maten, plocka undan efter sig, hjälpa till att duka mm.  Men henrik är ofta tyst o ser på istället. jag accepterar ju inte dålig atttyd o respektlöshet från ines, o säger ifrån direkt, medan henrik väntar läääänge innan han får brytet. 
 
Igår när ines kom hem o satte sig vid maten började hon direkt diskutera o kommentera maten, o vi blev arga direkt. Jag har sagt till henne tusen gånger att hon äter det som serveras utan att kommentera, "hur äckligt det ser ut" eller analyserar prickarna på köttbiten. Hon smittar ju elsie med sånt här trams, så nu har elsie oxå börjat pilla o säger att hon inte gillar sås o grejer. 
 
JAG BLIR GALEN. 
 
O tror ni jag blev fly förbannad när hon varit hos skolsystern o pratat rent allmänt, o sen när de kommer till mat, så säger ines att hon inte äter så mycket mat. Då säger skolsystern till henne att hon tycker ines ska be sin mamma att laga särskild mat åt henne. ???????????????
 
Ursäkta???? När hon berättade detta, så sneglade henrik mot mig. Han förstod att jag skulle hamna på bristningsgränsen. O sen vill man ju inte baktala skolsystern, men jag sa att hon gärna fick ringa mig om hon ville, men jag VÄGRAR laga särskild mat åt min primadonna. 
 
Vi har försökt med alla metoder på ines o hennes mat. Sen hon var tre. Just nu orkar vi inte med den enda godkända metoden då man ska undvika tvång vad gäller mat. Hon får äta. Thats it. 
 
Gårdagen blev kaos o det slutade med att henrik slängde ner henne på rummet. En fruktansvärd attityd mot framförallt mig. Jag blir tokig när hon säger åt mig att vara tyst, eller kommentera vad jag säger eller hur jag säger det. Hon är specialist på att förlöjliga mig. O nu när vi har Dill o Dob  här hemma så skäms man ju i såna här situationer. Det känns som ett dårhus ibland. 
 
Men idag har det varit bra igen!!! Lillfis släppte ut flätorna o skulle visa kompisarna sina lockar. 
😍
 
Det var en helmysig morgon o allt var frid o fröjd. 
 
Efter jobbet flög Elsie på Dob som vanligt, o han var med på lekarna direkt. Idag har de jagat varandra o sen fick han tre dockor i knät, o ordern "klä på dem kläderna Dob.."
O hon visade stolt upp alla dockkläder som hennes mamma köpit.. 
Bakom dem på bilden satt Dill o tecknade. 
Denna gjorde han på några minuter. 
Han har visat superfina teckningar han har i en liten bok. Så ska jag oxå rita i mitt nästa liv! 
 
Inte många hade satt alla rätt på mina teckningar. Jo, elsie brukar faktiskt sätta en hel del, o jag tror tom hon tycker de är fina. 
Men det är nog för hon vet hon i nästa stund kan få ett digestivekex. 😀
 
Jag brukar få hurrarop o kred för att jag skriver om saker som man i vanliga fall döljer. Jag blottar allt. o ibland kan jag känna att jag skriver som bäst när jag är arg o behöver spy av mig. Men det är ju för att jag i skrivande stund då analyserar o reflekterar för mig själv. 
Men det är ju jäkligt skönt att få höra att man inte är ensam. Man tycker man är världens sämsta mamma när man tjabbar med barnen. Men barnen kan ju byta humör på en halv sekund sen, o då tänker jag att de inte har haft äkta ilska, att de bara var låtsasarga. O det retar ju mig ännu mer.. 😅
 
Nu måste jag sova. Hon är mitt i natten o jag är klarvaken. 
 
Hoppas ni sover gott!! Puss o kram