Helgen som avslutade sportlovet

Söndag kväll. Jag ÄLSKAR söndagkvällen.
Då är det oftast nystädat här hemma. Sängarna har fått nya sängkläder. Ines har ofta lekt av sig me kompisar under helgen o är trött. Hundarna har fått sina långrundor o Elsie har varit ute me vagnen. Jag tränar Bodybalance under söndagkvällen, o dagen brukar sen avslutas me nån film.
 
Denna helgen däremot har vi inte varit iväg nåt, utan bara varit hemma. Ines är fortfarande trött o hostig, men ingen feber.
Lördagen var vi hemma me alla barnen. Ines o Milla pysslade, tittade på film, lekte me badboll nere i vårt rum (nån mystisk lek de har) pusslade o badade i badkaret. Men badet varade i typ tio minuter sen ropade en frusen Ines från badet. :(
Clara sprang runt i sin egna värld o lekte me allt o alla. Ines o Alma lekte mycket me varandra. Då går det till som så att de sitter bredvid varandra me till exempel varsin bok, o elsie pratar på ett mystiskt språk me alma. Alma tittar på elsie som om hon vore dum i huvudet.
 
 
De var nästan alltid i samma rum. Det enda som de var riktigt ovänner om var Elsies matstol. Den klättrar ju Elsie upp i på två röda. O Alma kommer inte upp, men det räckte me att hon stod bredvid o höll i den, så kom Elsie som ett skott o bände upp handen på henne. Det blev flera fajter på detta sätt under helgen.
 
O varje gång jag skulle byta blöja på Clara eller Alma stod Elsie hukandes över dem o tittade fascinerat på när jag torkade dem i rumpan. Så klart! Detta behövde hon ju se från en annan vinkel än den hon är van vid. ;)
 
Henrik bakade oxå kanelbullar me dem under lördagen. DET hade jag aldrig klarat kan jag säga De minsta var inte me. Men de andra tre skulle ju då alltså vara lika delaktiga o satt uppkrupna på diskbänken eller på en stol bredvid.
 
- Nu får JAG röra!
-Nä, du fick ju hälla?
- Men du kan få hälla nästa gång så rör jag nu.
- Men va ska jag göra då?
 
- Får jag smaka på degen?
- Ja ok gör det, säger henrik.
- Va? Då ska jag me ha!
- Mäh?! Tog du SÅ mycket? Då får jag ta en gång till..
 
 
 
Sen var det ju det här me att dela upp en längd i flera bitar. Milla fick fler bitar på sin längd, vilket ju naturligtvis blev högst orättvist.
 
I såna här lägen är Henrik guld värd. Han vill sååå gärna göra det själv, men kan inte säga nej till ungarna. Så han håller ut, o gör det me bravur o me en (till synes) glädje. Ungarna ÄLSKAR det! Jag är tvärtom där, o får panik om det är för mycket ungar runt omkring mig. Ni vet när det är armar o händer ÖVERALLT.
 
Efter att alla barnen åkt hem städade vi o laddade för myskväll o Mello. Ines hade feber o somnade i soffan. När hon vaknade lyckades vi efter många om o men få i henne halva dosen Alvedon. Hon AVSKYR medicin, o tar det bara under pistolhot. Hon hade en perod under sitt liv då hon älskade medicin till den grad att hon fejkade sig sjuk. Då fick jag helt gå efter tempen.
 
Ines o jag älskar mellon, o henrik tittar för att han måste. Ines sköter hjärtröstningarna, men hon har laddat hem det på min mobil me, så jag måste me sitta o rösta.
Både hon o jag är Wictoria-fan, o jag är ju hemligt förälskad i Jon Henrik, så jag var mycket nöjd me kvällens resultat. :)
 
Idag har Ines legat mycket i soffan. På eftermiddagen kom Isak så de hängde lite. Men när vi tog cyklarna o skulle ut o leta efter min vante som försvann på min runda me Elsie, så kom vi bara nerför backen, så fick ines vända. Hon bara hostade stackarn. :(
Men isak o jag fortsatte, o vi hittade till slut vanten på en stolpe vid uppfarten till mitt drömhus.
O jag hade ju berättat för isak att mitt drömhus låg på gatan så han tittade mer efter det än efter vanten.
 
- Åh, titta Isak! Där är ju vanten! Precis vid mitt hus! Det måste vara ett Omen!
- Är det en orm där?!?!
 
Han var inte alls imponerad. Han tyckte det var skitigt.. (?)
 
Mamma har oxå varit här en runda. Jag fick höra att hon blev nekad sjukpenning för att läkarn hade skrivit på sjukintyget att hon röker o att hon tackat nej till syrgas. (Hon är sjukskriven efter att ha blivit långt gången i KOL)
Jag blev tokarg när jag hörde detta, för det är skitsnack. Hon röker absolut inte o har tackat nej till syrgasen då hon tycker det räcker me den maskinen hon har. Den maskinen räcker för att hon ska klara av hushållet, men det är knappt hon orkar det. Vissa dagar ligger hon bara, o hennes immunförsvar är helt kasst. O syrgasen hade inte gjort att hon skulle kunna arbeta igen.
Jag sa till mamma att hon måste strida för att få ut sina pengar som hon är berättigad. Nån månad fick hon ingen sjukpenning då läkaren inte hade skickat in sjukintyget till försäkringskassan?? Vad är det för fel på folk??? Om vi nu är så jävla bra o har det så bra i Sverige, borde även detta kunna fungera eller??
 
Jag hade vänt upp o ner på varenda tjänsteman för att få ut mina pengar. Men mamma har istället tömt alla sina konton för att klara sig.
Nu funderar hon på att gå i pension, men ska bara se hur mycket hon förlorar på att gå ett år innan, hon är nu 64. Så det är lite bankgrejer som måste lösas innan.
 
Jag är så sjukt emot att pensionärer ska behöva skatta. Det är redan så lite de får, o är det några som förtjänar en extrapeng så är det väl för bövelen våra föräldrar o alla andra som kämpat me jobb o oss ungar. När jag hörde om mammas ekonomi igår, så tänkte jag direkt att jag tömmer mina sparkonton o ger till henne o Kenta. Jag vägrar spara undan pengar när min mamma får vända slantar. Jag har väl iaf 20-30 år på mig att spara ihop till en sparkassa igen.
 
Men mamma lugnade mig som vanligt. Hon berättar ju inte sånt här för mig, på grund av att jag just reagerar me alla taggar utåt. Det är alltid Anna som ringer o skvallrar. Men jag ska hjälpa dem me det nya boendet sen istället som förhoppningsvis blir aktuellt till sommar eller höst. Då ska de få det tiptop!!
 
 
Vi har idag även tagit upp elsies röda tält från källarn. Vi hade det uppe för några månader sen, men då tyckte hon det var läskigt i det, men vi provade idag eftersom hon är så tokig i kojor.
 
 
O mycket riktigt blev hon överlycklig, o ines bäddade me kuddar o täcken. :)
 
Till sist vill jag berätta om att Elsie har börjat bli ledsen. På riktigt. När hon får ett nej eller om man höjer rösten till henne, så stannar hon till o sänker huvudet.. sen drar hon fram underläppen o hon kan börja gråta. Hon är så himla söt o våra hjärtan klarar ju inte riktigt av detta.. Vi får sån ångest.
Igår kom hon me en bok när vi satt o åt. Vi förklarade för henne att vi äter o att vi läser efter maten. Vi sa det ganska demonstrativt då hon vägrade sitta kvar vid matbordet eftersom hon hade annat att göra.  När henrik sa nej efter att hon först frågat mig, så tog hon boken o tryckte mot pannan o bara gick iväg.
 
 
Älskade barn. SOM jag älskar denna människa!!!
 
Nu måste jag sova. Vi har bestämt att ines får prova skolan imån. Går det inte, så vabbar jag.
 
Gonatt på er!
 
 
 
 
 
 
Visa fler inlägg