Uppladdning inför Helgen i Ullared. ♡

Som de har längtat, Mika o Ines. Imån åker Anna o jag me tjejerna till Ullared o ska sova över på motellet. :)


Jag tror Anna bokade rummet efter nyår  o eftersom vi lovat ines o Mika att få följa med nångång så blir det nu när vi har boendet så nära varuhuset. 

O de har spelat sjuuukt höga förväntningar. De tror typ det är som Las  Vegas. O då har vi ändå försökt att ta ner dom på jorden lite, men det går inte. O de har kämpat med att få ihop pengar att slösa med. 

Jag har gått igenom o rensat hennes garderob o ska ju köpa det hon behöver. Men sen får hon handla resten för sina pengar. På hennes lista står det en sak. 
- Gosedjur. 

Klart hon ska ha gosedjur. Hon har ju bara 2000st.. ?

Hon har städat hemma hos Anna o Peter, städat här hemma o hon har pantat burkar o flaskor. Igår dammsög hon övervåningen o torkade av luckorna i köket. Idag har hon o Isak städat bilen. 
Hon har fått ihop nästan 700 o då är kanske hälften från tidigare sparande. 

O hon har räknat pengar huuur många gånger som helst idag. O varje gång ska vi titta på o hon ska räkna högt varje gång. 
Varje femma är guld värd. Älskade unge. ♡

Detta är jättestort för henne. O alla tycker det ska bli så mysigt att få åka iväg o speciellt att sova över. 

Vi åker tidigt, så vi ska lägga oss nu. 
Gonatt!! ♡

Ett år klokare eller ett år närmre pensionen?

Jag har ALDRIG haft nån åldersnoja. Aldrig tyckt det varit jobbigt att fylla år eller hymla om åldern. Däremot kan jag få för mig att jag måste motbevisa min egna ålder för mig själv genom att boka tid för tatuering eller köpa nya löparskor. Jag försöker stanna upp mig själv o renoverar min kropp lite.
 
Liiite stressad kan jag dock bli för jag skulle ju så gärna vilja ha ett barn till. Jag är inte färdig än. O DÄR tickar ju klockan, men känner mig ändå hyfsat lugn. O det är ju inte åldern som är problemet där, kan jag säga. Man måste ju va två säger dom. Så jäkla dumt påhitt. :/
H vill absolut inte ha fler. Jag frågade honom för ett tag sen hur jag varit som gravid, hur mitt humör o beteende var, o då var jag 100% säker på att han skulle säga att jag var som vanligt. Men nej, då sitter han tyst en stund (jättekort stund!!) o funderar, o sen mumlar han att jag hade ett hetsigt temperament. Att jag kunde bli sur på märkliga saker o då blev jag skitsur..? Jag?!
Sen ändrar han sig o säger att det inte var så ofta, men att det var i märkliga o oväntade situationer.
 
Under gårdagen vaknade jag av att H o Ines tassade ner o sjöng för mig, med kaffe, glass, teckningar, blommor o lotter. Elsie var också med, men hon sjöng inte o var inte nere för att fira sin mamma. Hon var precis så arg o tjurig som hon varit de senaste dagarna. Hundarna som också låg o sov me mig, störtade upp överlyckliga över uppståndelsen.
 
Bästa presenten var en glasstrut av papper jag fick av Ines. Struten var en teckning där hon satt ihop två papper o gjort en dator till mig. "För att du inte ska behöva bli så arg när du skriver på kvällarna" säger hon då.
 
Jag köpte en ny dator för nåt år sedan, o den har varit värdelös hela tiden. Den bara uppdateras o kränger, o Martin har haft den hemma för att kolla igenom den, men det hjälpte inte.
 
I struten var också ett brev som Ines skrivit. Där stod det;
 
"Hej mamma det är Ines.
Jag gillar att du är min mamma för att du bryr dej så myket om mig.
Jag skule alrig klara mig om jag hade nån anan mamma.
PUSS FRÅN INES"
 
Jag började läsa högt, men fick en klump i halsen direkt o kunde inte fortsätta. Ines tyckte jag var jättetöntig.
Min älskade unge!!!
 
Det var min tur att VABBA me Elsan igår. Hon har ingen feber, men beter sig som hon skulle haft det. Hon är hängig o arg o jag tror hon har ont i munnen. Hon luktar apa för hon vägrar att ta tandborsten, o hon äter inte så bra.
Men jag får ingenting gjort för hon vägrar lämnas ensam. O Igår var det för blåsigt, så då var vi inte ute o gick me vagnen heller. Hon sov typ 2,5 timmar o blev ändå inte pigg efteråt. Men jag hämtade Alva när jag hämtade ines så de fick igång henne lite. Men hon ville inte hoppa studsmatta heller o DÅ är hon sjuk!
 
På kvällen beställde vi mat, dagen till ära, o när jag kom hem efter att ha hämtat maten låg det ett stort paket o en teckning av Alva o Ines vid min matplats! Jag sa till H att jag var nöjd med lotter o blommor o teckningar. Jag öppnade paketet o där låg det en RIKTIG dator!!
 
- Det är dels för att du fyller år, men mest för min egna säkerhet", säger H., O syftar på min ilska o alla orena ramsor jag drar varje kväll. Han har ju me suttit me den, o hittar inte problemet. Han har då erbjudit sin dator, men jag tycker den är för stor. Jag vill inte sitta me en stor klump i knät. Men det var ju verkligen inte meningen han skulle köpa mig en ny..  :/

Men jag blev ju såklart jätteglad, o måste gå igenom den andre jag har o sälja den. Nån som är intresserad?? En FANTASTISKT fin o MYCKET smidig (?) dator. Ska jag vara ärlig så tror jag att det ligger nåt program o stör nånstans. Eller nåt. För jag köpte den ju ny för typ 4500:- o den har varit dryg hela tiden.

Elsie somnade redan strax innan 18 igår, o brukar inte somna förrän efter 19. Vi har varit beredda på en jobbig o vaken natt, men hon har sovit som en stock hos oss.

Jag ställde klockan på 05.10 o var ute me hundarna en halvtimme på morgonen. Det blir skönare o skönare o vara ute på våra morgonpromenader nu när det börjar ljusna ute. Det är otroligt segt innan fötterna landar på golvet, men sen är det lugnt.

Jag fick ta VABBEN idag igen. Vi har Martina o farmor som en backup-plan om hon blir bättre, men som det ser ut nu så har hon sovit i två timmar redan nu. Hon somnade när jag läste en bok för henne i siffan vid 09.

H o jag diskuterade VAB igår, o både han o jag tycker ju att våra respektive jobb är viktigare än den andres. I mina ögon måste barnen ha förlorat ett ben eller ligga i spyor för att han ska tycka VAB är befogat, men det är väl kanske lite överdrivet. Men han fattar inte det här med "sämre allmäntillstånd".

O när han vabbar drabbas hans jobb o hans medarbetare får jobba hårdare. Men när jag vabbar så skjuter jag ju allt framför mig o jag har utredningar som måste in snart. Han får skuldkänslor o jag får panik. Vi brukar ta varannan dag på vabben, men nu blev det som det blev.

Nu är min tvätt klar. Måste hemmajobba lite! ;)

Puss på er, o återigen ett stort TACK för alla ni som grattade mig igår!!

Helgen me Klanen Gummesson

Tröttheten har smugit sig på oss här hemma idag. Med tanke på att jag drack en hel del igår, och vi inte la oss förrän 01.30, så har jag varit riktigt pigg idag. Har inte kännt av det minsta illamående eller trötthet förrän vi satt i bilen hem på eftermiddagen. Då kom tröttheten, o sen har vi bara räknat in timmarna så vi kan gå o lägga oss.
 
Det har varit en riktigt mysig o rolig helg med Henriks syskon i Landskrona! Anna o Jack kom hem till oss strax efter 10 på lördagen (igår) o när vi packat o gjort klart allt så var vi klara att åka. Ines har fått välja om hon skulle följa me eller stanna hemma, men hon valde att stanna hemma.
Men när vi skulle åka kastade hon sig runt halsen o började gråta sådär ynkligt. Hon är ju inte van att jag åker iväg eller sover borta från henne, för jag har ju alltid ungarna me mig vart jag än åker. O ännu värre blir det väl för henne när vi åker iväg bägge två.
Högst dramatiskt stod hon där i hallen o förklarade hur jobbigt detta var för henne, o att hon "faktiskt inte var van att sova borta från sina föräldrar.." Men faktum är ju att hon sover borta titt som tätt även om hon till 90% alltid väljer att sova hos oss när hon o komipsar ska sova över hos varandra.
 
Iaf så kom vi till slut iväg. Vi lämnade förutom en dramaqueen, även en snorig o febrig Elsie hemma me Anna. Men jag vet ju att Anna inte bryr sig i vilket tillstånd ungarna är i, så det kändes bra iaf.
 
Det är inte ofta Henrik o jag åker iväg själva. Vi har funderat o kom på att det var nästan exakt ett år sen då vi åkte till Milano i maj förra året. Till skillnad från mig så uppskattar Henrik dessa stunder o kan riktigt njuta av lugnet utan hundar o barn.
Jag kan oxå tycka det är liiiite skönt, men samtidigt har jag alltid en oro i kroppen. Inte att något skulle hända dem något, utan för det känns som man tappat något. Att man glömt barnen nånstans. De ska ju alltid vara vid ens sida.
 
Det ska alltid finnas en Ines i min närhet som drar en i armen för att hon är kissnödig eller törstig, eller ska visa mig något oftast ganska meningslöst men som är roligt i en 8årings ögon. En Ines som snor min mobil för att hon "måste göra en Musical.ly", o som lämnar tillbaks den när den dött. Utan att ens nämna att batteriet faktiskt tagit slut.
Min Ines som är 15 ibland o klarar minusgrader utan jacka o mössa o som ofta är i sin helt egna värld. O som i nästa sekund kan bli 3 år o krypa upp i knät o säga att hon behöver gosa.
 
Jag behöver även en Elsie som tycker det är himla skoj att utmana sin mamma när hon är bland folk, o springer iväg o leker katt o råtta. En Elsie som har ett temperament utan dess like, men som samtidigt är vääääärldens keligaste unge. När hon kramas tar hon ett riktigt tag om halsen o håller hårt. Min älskade unge som pratar med allt o alla hej vilt, på ett helt eget språk o det finns inte en möjlighet att hänga me i hennes svängar. Hon förstår allt vi säger o nickar eller skakar på huvudet eller säger "nej" till våra frågor. Hon har nu lärt sig säga Elsie o säger Ise till Ines. :)
 
När jag är utan dessa två så är jag liksom inte hel. Jag kan inte slappna av helt utan dem.
Men i helgen har det absolut varit jättemysigt, o så fort vi kom fram till Henriks syster Maria i  Landskrona på eftermiddagen fick jag ett glas vin i handen o gick ut o satte mig o ljög me andra systern Helena i solen. Sååå skönt!!
När tredje systern anlänt dukades det fram middag, o alla åt alldeles för mycket. Hade vi bara slappat efteråt hade det varit lugnt, men nu var det dags för curling - syskonen mot respektive.
Sist vi var där var för tre år sen, o Henrik o jag hade precis börjat träffas igen. Då vann syskonen, så nu var det revansch.
Eftersom vi redan varit där en gång (?) så tyckte ju vi att vi var veteraner. Kaxiga som få. Men HERREGUUUD vad svårt det är!! Ni som aldrig testat det borde göra det. Det är så satans roligt, o vi var så sanslöst värdelösa. :)
 
Efter två timmars spel så vann vårt lag me 12-4!  Hoppas vi gör detta nästa år igen, för det får inte gå tre år till nästa gång. :)
 
Efter vinsten åkte vi hem till kaffe o tårta o sen var det Gäster me gester (eller heter det tvärtom?????). Riktigt roligt det me! Först var det syskon mot respektive, som de vann. Sen var det par mot par, o då var vi såååå nära att ta vinsten, men det tog lite tid innan Henrik fattade att jag satt i ett badkar o inte på ett köksbord.. Det var först när jag visade att jag steg i det o la mig ner, så kom han på vad det var. ;)
 
Efter det var det dags för poker o det har jag inte spelat på säkert 10 år. Den familjen spelar ju poker hela tiden, så jag satte mig me henrik som fick dra igenom reglerna lite snabbt. Han frågade efter varje spel vad jag haft för kort o började sen analysera mitt spel. Efter varje runda.
 
Det var sen då naturligtvis roligt att jag var kvar långt efter att han fått lämna bordet.. :) Skitroligt även detta, men jag var sjukt trött sen o somnade som en stock.
 
Vi vaknade först efter 09 på morgonen o när vi kom upp var så gott som alla uppe. Vi jäste runt ett tag sen innan vi åkte hemåt. Vi stannade till en stund på EKOhallen där jag hittade en kavajliknande sak som jag ska ha på mig imån. :)
Henrik ville fylla upp godisskåpet här hemma me smågodis, men jag bara blängde på honom. Jag MÅSTE sluta köpa hem skiten. Jag KAN verkligen inte hantera godis. Jag äter flera bitar varje dag om vi har det hemma. Det är ju så lätt att bara sticka ner näven o sen är livet på topp igen. Alla bekymmer försvinner ju me choklad i munnen.
Jag såg att han tog en skopa av mina favvisar samtidigt som han sneglade mot mig.
- Jag ska inte ha sån skit mer, henrik. Vi kan inte hantera det. Det vet du.
- Nej nej, men det är inte till dig. Det är till mig. Jag kan gömma det för dig om du vill?
 
När vi kom hem sen såg jag att han la in det i skåpet bredvid godisskåpet.
 
Verkligen Henrik??
 
På vägen hem lyssnade vi på en P3 dokumentär, o jag valde Discoteksbranden i Göteborg 1998. Fyyyyy faen. Så jäkla fruktansvärd. Har gått o tänkt på den hela dagen. De målade upp en massa bilder i sina berättelser, o det var både överlevande ungdomar, föräldrar till omkomna ungdomar o från olika brandmän. FRUKTANSVÄRT.
 
Den var inte slut när vi kom hem så jag tvingade Henrik att köra runt en stund. Sen satt vi i smyg på parkeringen utanför huset i en kvart för att lyssna klart.
 
Sen har vi hängt här hemma hela eftermiddag o kväll. Anna, Jack o Mika åkte hem vid 19tiden. Då la vi Elsie o sen åt vi. Sen var jag ute me vovvarna en timme. Skulle leta upp en väg jag gått när jag var liten, men valde istället brunnsparken till slut. Orkade inte gå vilse ikväll.. ;) 
 
Nu ska vi sova. Henrik ska va hemma me Elsie imån. Hon är så hängig o förkyld stackarn..
 
Sov gott på er!!
Visa fler inlägg