Nedslagen av Amors pilar.

Åh, äntligen har jag fått tag i en dator så jag kan fortsätta blogga!! Min dator har vart HELT sönder, o jag har inte fått tillgång till nån annan dator på flera veckor nu.. Har letat överallt efter en dator, men nä. Finns inte nånstans.

ELLER har jag inte haft tid me er. Eller TID har jag haft, men min hjärna o jag har inte vart så synkade på sistone.

Jag är kär. Helt nedslagen har jag vart. Mysigt! säger alla. Men det har fan varit skitjobbigt, kan jag säga. Tänk er själva o tappa greppet om allt annat runt omkring er. Jag har inte svarat på sms eller haft en tanke på umgänge me my o alva eller mia o elin, som annars funnits i våra liv. Jag har tidigare stört mig på andra som är nykära o bara låser ute alla andra. O nu är jag ju sån själv.
Allt detta kom helt oförberett o oplanerat, o jag hann aldrig bli sådär desperat efter kärlek i mitt liv som jag trodde jag skulle bli. Ines är ju min kärlek!!

Det började me att jag på min födelsedag öppnade konto på Mötesplatsen.se, helt enkelt för att jag var nyfiken. Kände mig lite som Bridget Jones när jag satt där me min flaska vin. Inte ett dugg patetisk.
Jag var lite oförberedd på responsen, o efter 2 timmar hade jag 47 meddelanden på min vägg o ännu fler besök. "Nu jävlar" tänkte jag, "hittar jag inte drömprinsen här, kan jag lika gärna gå i kloster." En av de första som skrev var HAN, Mattias. Både han o jag reagerade på att vi båda var singlar för vi trodde den andre hade fast förhållande. Jag kände egentligen inte Mattias så bra, men vi har lite historia bakom oss. Han var nämligen ihop me min syster, Malin när hon var 13 o han var 14. Då var jag 8 år, o kommer inte ihåg så mycket mer än att eje o jag sov hos honom på madrass i hans sovrum när de skulle passa oss. Men efter det har han alltid varit "Malins Mattias". Sen jobbade jag ihop me honom på Berg&Berg år 2003 tror jag det var. Efter det har jag inte sett honom trots att vi båda bor i rby.

Vi började tjatta där på mötesplatsen iaf, o sen blev vi fb-vänner. Inget konstigt me det. Men sen frågade han mig på fb om vi skulle ta en kaffe nån dag. Jag insåg då att det låg nån form av baktanke bakom det hela eftersom vi båda träffats på mötesplatsen. Jag ringde malin o frågade om det var konstigt, o hon bara garvade.

-ÅÅH, du kommer få VÄRLDENS bästa svärföräldrar o svägerska!!
-För fan, malin. vi ska ta en kaffe!!

Sen blev ines o jag dåliga o låg däckade i en vecka. På fredagen skulle vi då ta en kaffe hemma hos honom, för han bor precis vid ines dagis så jag tänkte springa inom innan jag hämtade henne. Jag hade inga som helst förhoppningar utan kände nästan mer anti än nervös. Vet inte ens om jag hade smink på mig. Jag har inte alls vart sugen på att gå på date eller nåt utan vill bara hitta min prins o sen är det bra. Han hämtade mig o vi satt här hos honom o pratade skit. Vi hade jävligt trevligt, vilket skapade kaos i min hjärna. På em hade jag ångest när my o jag åt glass på stan me ungarna.

Jag var inte beredd på att hamna i nåt, o allt blev plötsligt hemskt konkret. Hur ska jag kunna hångla me nån annan än Henrik?? O hur fan har man sex me nån annan än henrik?? Jag var 21 när jag träffade honom, o fick lite panikkänslor över att "börja om". Inget jag såg fram emot, kan jag säga.
Jag fick sen ett sms av M (han får heta M i fortsättningen) där han frågade om jag ville träffas me ungarna på lördagen o äta lunch. M har en son som heter albin o fyller 10 i höst. jag hade inga andra planer o tackade ja. Vi var hos dom o åt o pratade o lekte kurragömma me ungarna. Det var hemskt trevligt o vi hade skitmysigt. Men fortfarande inga tecken på känslor från nåt av hållen.

När vi åkte så hade albin skällt ut M för att han inte pussade mig. Han menade på att han kramade ju ines, så då kunde ju M ha pussat mig. Efter en massa sms senare på kvällen blev det ganska klart att det fanns känslor oss emellan. På söndagen var vi iväg på  kalas hos annas kids, o på kvällen var jag så sprallig i kroppen så jag satte ines på cykeln o körde upp till M o albin kl. 19 på kvällen. På vägen dit fick jag panik för det var ju så tydligt varför jag skulle ut o cykla på kvällen, så då ville jag bara vända. Skämdes som ett svin när jag stod på trappen utanför hans dörr. "Hej jag heter nina o jag vill hångla" stod det i pannan.

Vi lekte kurragömma igen, men M fattade aldrig mina planer, men till slut tog jag tag i honom i köket o pussade på honom. Ungarna låg gömda o väntade på att han skulle hitta dom. Det blev några pussar i smyg under kvällen, o detta var då starten på allt. Efter det är det som om nån slagit ner mig me en planka. Vi har faktiskt träffats varje dag förutom när ines o jag var me Fia o isabel på astrid lindgrens värld. Albin har tjatat varje dag på att vi ska komma, men jag har hela tiden frågat ines vad hon vill. Hon har ju inte sett mig pussa på nån sen henrik o jag separerade. Men ines har me velat komma hit så då har det blivit så.

De bor i ett hus vid brunnsskogen o efter några dagar tog jag hit hundarna o jag insåg ganska snabbt att jag kommer inte flytta hem igen. Både M o jag är ganska snabba när det gäller o vi är så säkra på allt så nu jäkla kör vi. Imån är det 3 veckor sen vi tog det där kaffet o vi har redan pratat flytto barn o semestrar. NEJ, vi ska inte ha barn nu, men vi vet båda två att vi vill ha fler. Däremot är det en återkommande fråga från andra vi träffar. Min smidiga mamma frågade efter barn 2 minuter efter att de träffats. Nu är det ju så jäkla smidigt så våra familjer känner ju redan varandra sen malin o han var ihop, o sen har hans mamma jobbat ihop me mamma inom vården.

Nu känns min lägenhet som en övernattningslägenhet man aldrig sover i, o jag är bara där o ger fiskarna mat på kvällen. O för varje gång så tar jag me mig en kasse eller två. Jag ursäktade mig nån gång o sa till M att du är medveten om att jag håller på att smyg-flytta-in här va? "Ja, men då blir det inte så mycket att bära sen" blev svaret. Det känns som vi känt varann hela livet o nu vill jag bara att det ska gå några månader så jag kan flytta in, bara för att det ska se snyggt ut på pappret. Men jag kommer flytta in i sommar, det vet jag.

Henrik flyttade till stugan i helgen för att spara in lite pengar i sommar, så då tänkte jag att ines o jag skulle bo i lägenheten under min vecka bara för att hon skulle få en fast punkt. Man tycker att en flytt borde ta på psyket hos de små, o tills henrik kommit iordning me allt där hemma o packat upp allt så borde jag va hemma me hennes vanliga vardag o hennes vanliga saker i hennes vanliga rum. Men på måndagen skulle vi bara vara här ett par timmar o sen åka hem, men då blev ines sur för att hon inte fick sova hos albin. Jag försökte prata me henne för att få henne förstå att vi faktiskt KAN va i lägenheten, o jag tänkte kanske att hon ville ha lite egen-tid me sin mamma, men icke. Jag blev ju självklart överlycklig, men ändå lite nervös för att hon skulle bli orolig eller så me nya sovplatser överallt. Men ungar verkar ta det bättre än oss o för henne är det nu en självklarhet att vi ska sova här. Hon sover nu på en madrass i albins rum. M jobbar 2-skift o har albin den veckan han jobbar dag.

Jag är ute i brunnskogen me hundarna ett par ggr om dagen o emil har gått ner i vikt av allt spring! Enda problemet vi hade i början var våra djur. M är egenrligen skiträdd för hundar, men har nu fått vänja sig. Nu blir han dödsmallig över att våga klappa dom på huvudet. Han försöker vara tuff o skäller på dom när de gör fel, men nemo blir ju så jäkla rädd så när han springer o gömmer sig så får M ångest o ger honom godis. :)
O de har en katt som äter människor. Jag tycker om katter, men bara mina egna som jag litar på. Hundar visar så tydligt hur de känner, men katter har fan samma ansiktsdrag o blick när de ska anfalla eller kela. Men han är 15 år så han ska väl snart dö.. Jag sa jag skulle nacka han i sommar om han inte självdör. Jag pratar me honom o ger han mat o klappar honom mycket avslappnat på ryggen, men jag är ständigt på vakt. Djuren går jättebra ihop, men det var först efter att simba (katten) viast dom vem som bestämde. Nu är de luft för varandra.

Jag har träffat hans familj ett par ggr, o även en del av hans vänner. Han har träffat mamma o anna men inte malin. Vi ska hälsa på malin nån dag för de har ju inte heller setts på 100 år. Pappa o eje får väl dröja ett tag till.

Det är svårt att me ord förklara vad jag känner. Skolan har vart fucked up o jag bara sitter o småler o planerar här hemma me alla rum. Mentalt flyttade jag in förra veckan. M skäller på mig för att jag har pajat hans liv. han kör fel me trucken o hämtar fel material till folk. Han säger sig alltid ha koll på allt o har bra minne o är alltid i tid till allt. Men igår när vi satt här hemma ringde albins lärare o undrade var han var, o då hade han missat kvartsamtalet.. jag fick mig en utskällning för att jag förstört hans huvud.
O jag är likadan jag. Häromdan var anna här o hälsade på, o då missade jag att hämta min dotter o fick springa upp till dagiset.

Allt känns bara jävligt rätt. Klyschigt kanske, men så är det.

Nu ska jag fortsätta me skolan. Har en vecka kvar o sen är det sommarlov i ett par veckor innan jag börjar jobba på midsommarafton!

Puss o hej

Lovely sooool!!

I förrgår satt jag stöddig o tjattade me Kristina som bor i vårt hus i söderhamn. Hon har vart sjuk nu till o från ett bra tag, o jag kom då på att jag faktiskt inte vart sjuk på jättelänge nu. Jag ville skämta till att lite o sa att hon skulle skicka över lite baciller till mig så vi kunde jämna ut det lite. Trodde väl fan inte hon skulle ta mig på orden!
Jag är så sjuuuk så sjuk. :( Har vart så jäkla trött på kvällarna nu så jag har typ somnat innan 22. Trodde det berodde på att man är ute o jagar solstrålarna hela dagarna. Imorse när klockan ringde kändes det som att jag sovit en timme. Hela kroppen värkte o jag var helt överkörd. På nåt vänster fick jag iväg ines till dagis o sen la jag mig i soffan under täcket o väntade på att tabletten skulle värka. Nu är jag fit for fight igen o har börjat skriva på skolan. Vi ska skriva om ett fiktivt företag vilket jag tycker är skitkul! Fantasin bara flödar här i soffan :)

Började blogga för nån dag sen, men somnade ju ifrån allt hela tiden, så nu var jag tvungen att skriva klart det.

Jag har vart helt snurrig vad gäller dagar o tider denna veckan. När jag inte har ines så finns det heller inga rutiner i mitt liv. O nu har det ju vart långhelg me så jag har vart helt knäpp. O nu fick jag höra att lets dance går redan ikväll denna veckan istället för imån så jag lär ju inte repa mig förrän nästa vecka. Rutiner tack!

I onsdags fyllde jag 32. Grattis till mig :) Dagen började me att jag vaknade av att ines armbågade mig i ansiktet. När hon sover ligger hon ganska still, men när hon är på väg att vakna så kan hon sprattla runt i slow motion hur länge som helst. Efter några minuter påminde jag henne om att jag fyllde år. Förväntade mig då en puss o kram men fick istället en mycket bekymrad fråga:

-Men var är dina paket?
-Det vet jag inte. Har du gjort några paket till mamma?
-Näää :(
-Men jag vill inte ha några paket. Jag vill bara ha en puss o kram från dig.
-Men jag har inte handlat nåt till dig igår.. (i hennes värld heter all dåtid "igår" o framtid är "Imorgon")
-Nä, du är tre år. Du kan rita en teckning till mig?

Vi bestämde att hon skulle rita en teckning, men hon kunde inte riktigt släppa att jag inte skulle få öppna paket.
Jag fick en fin blomma av mamma o kenta, o sen fick jag ett presentkort av pappa o BM, vilket inte alls var ok enligt ines. Inget presentpapper o inga snören.. Stackars stackars mamma.. :(

Vi tillbringade em på rådhuskonditoriet me My o Helena o alla barnen. Efter det lämnade jag ines till henrik o var o köpte mig en flaska vin för att fira mig själv. :)

I helgen har syster Malin flyttat till sitt nya hus! De lämnade sin gigantiska lägenhet o flyttade istället in i ett gigantiskt hus som de ska hyra. Ett suuuuperfint hus me en suuuperfin tomt som jag ska hänga i hela sommarn, vare sig de vill eller ej. Tomten gränsar till ån o det finns inget staket.  Man får inte sätta upp nåt för det ligger på kommunens tomt. Rätt stört o livsfarligt om du frågar mig.
Jag som är störd vad gäller barn o vatten sa direkt att ines aldrig skulle få besöka detta hem. Det var först igår som jag behagade mig dit me mitt barn. Efter rundvisning i huset som hon inte alls tyckte var märkvärdigt, sprang hennes ben mot gungställningen på tomten.

Den mycket pedagogiska Nina tog sitt barn i handen o drog ner henne till vattnet. Men mycket tydlig o vuxen röst förklarade jag vad alla ankorna tyckte om små fötter som kommer för nära kanten.

-Ja de ÄTER ju mina fötter då!
-Eh, ja.. alltså de äter ju inte upp dig, men de biter i dina tår.. (Som om det skulle vara mer pedagogiskt??)
-Ni får aldrig gå längre ner än till gungställningen, o skulle ni råka sparka ner en boll eller nåt hit till vattnet så måste ni ropa på en vuxen. Förstår du? Hallå Ines! Lyssnar du? Säg att du är rädd för vattnet!!!
-Mmm.. Mamma jag tycker inte om dom ankorna.. :/
-Nä, precis.

Linda som äger huset o bodde där innan hade kört me ett annat hot me sina barn. Hon sa att de simmade runt en massa människoätande fiskar i vattnet. :) Inte bara jag som är dum i huvudet :)

O de har även en pool i källarplanet som de inte gjort iordning än. O man måste gå utom för att komma in dit o det finns ingen nyckel dit. Så barnen SKULLE ju kunna öppna dörren o vandra rätt i.. Jag sa att vi då skulle hämta världens största sten o lägga för dörren så inga kommer in dit, men då tyckte de jag var töntig.

Huset är så jäkla snyggt me stora fönster från golv till tak som vetter när mot ån. Jag ska bo där när jag blir stor. Me alla mina barn.

Annars är allt bra här hemma. Jag börjar få mindre panik me skolan nu. SOM vanligt gör jag allt i sista stund o då jag inte har deadline på ena kursen förräns den tredje juni o tentan i arbetsrätt den 2 juni så har jag liiiite svårt att känna nån press. :/ Men jag vet ju att jag är körd om jag inte sätter fart. Nu har jag ju dock börjat på uppsatsen så nu jäklar.

Mina fiskar lever! Ingen som dött på ett par veckor nu :)
Hundarna lever me. Nemo börjar bli riktigt duktig me att hålla sig tills vi kommer ut, så snart kan jag ta fram alla mattorna igen. :)

Ines lever oxå! Hon har börjat me en ny klädstil, o det är att allt ska matcha. O med matchning menas att det antingen ska va enfärgat från topp till tå, eller randigt från topp till tå. Igår hade hon en vit tshirt o vita tights, o idag har hon en svart/vit randig tröja o grå/vit randiga tights. :) Snyggt. O hon är så nöjd ska ni veta, när hon tycker hon fått till det. :)

Nu måste jag skriva lite till på skolan innan jag hämtar hem henne igen. :)

Puss o hej!